Linas matkasse logo
Så minimerar vi matsvinnet – del 1

Så minimerar vi matsvinnet – del 1

Hållbarhet och matsvinn är, och har alltid varit, något av en hjärtefråga för oss här på Linas Matkasse. Det är sannerligen enkelt att slänga sig med dessa uttryck, men vad innebär det egentligen och hur jobbar vi med frågorna i vår verksamhet? Här benar vi ut några konkreta åtgärder vi som företag gör för att hålla matsvinnet på en minimal nivå.

Vi har delat upp texten i två delar. Det här är del ett och här gå vi igenom menyteamets arbete med matsvinnsfrågan. Du hittar del två här.

För att vi ska minska vår klimatpåverkan krävs det att inte bara privatpersoner gör sitt, utan det ligger även ett stort ansvar på företagen. Ända sedan vi levererade vår första matkasse för tolv år sedan har hållbarhet i alla dess aspekter varit väldigt viktigt för Linas Matkasse. Matsvinn är en sån fråga, och med åren har arbetet med att minimera företagets matsvinn successivt förbättrats till att idag vara på historiskt låga nivåer.

Menyskapande

För att uppnå en nollvision krävs det mycket arbete genom alla led i hela verksamheten. Och det är precis så vi jobbar här på Linas matkasse: från det att menyn skapas, till att råvarorna köps in och packas i produktionslagret.

– Matsvinn är en av våra hjärtefrågor och det har alltid ingått i vårt hållbarhetsarbete, säger Caroline Lutz, menychef på Linas Matkasse.

För menyteamet handlar det om noggrann planering för att allt i matkassen ska gå åt vid tillagning. Det kanske låter simpelt, men det är ett mycket komplicerat pussel.

– Om en rätt exempelvis innehåller en halv förpackning creme fraiche så ser vi till att resterande hälft går till en annan rätt. På så sätt får vi alltid allting att gå åt.

Men det finns, som man säger, undantag som bekräftar regeln. I samband med att menyteamet tar fram menyerna näringsberäknas samtliga rätter. Det innebär att näringssammansättningen i varje enskild rätt beräknas och justeras utifrån de nordiska näringsrekommendationerna.


– Peston till exempel, den är ganska fet så när vi har den försöker vi använda den i två rätter. Men vi kan inte ha hur mycket som helst i varje rätt för då går inte näringsberäkningen ihop. Så då kan det bli pesto över, men det gäller endast varor med lång hållbarhet och som kunden kan förvara under en längre utan att de blir dåliga. Alla färskvaror planeras alltid så att de går åt direkt, säger Caroline Lutz.


Det är inte bara färdigpackade varor som planeras för att gå åt, när det kommer till grönsakerna planerar menyteamet för att använda hela grönsaken – såväl stjälkar från exempelvis broccoli och färska örter som skal från potatis och morot.

– Det finns ytterligare anledningar till att låta potatisskalet vara kvar: dels sitter det många nyttigheter i skalet och dels slipper man skala.

Anpassade portioner

Det är inte bara de enskilda varor som ska gå åt, även den tillagade maten beräknas för att hamna i magen snarare än papperskorgen.

– Även i det här fallet lutar vi oss mot de nordiska näringsrekommendationerna och de “normalportioner” som presenteras där. Om det mot förmodan skulle bli mat över efter tillagning passar vi på att slå ett slag för matlådan, säger Lutz.