Linas Jul

Julen ligger Lina väldigt varmt om hjärtat. Som en del av hennes jultradition tackar hon oftast nej till alltför tidiga julbord, skippar gärna julskinkan, äter helst en norrländsk dopp i grytan den 23 december och lyssnar till vad hon själv beskriver som “skäms-julmusik”. Centralt är dock gemenskapen och tid med nära och kära, självklart har också julmaten en viktig roll.

Det är i slutet av oktober och klockan har precis vridits tillbaka en timme. Mörkret gör sig påmind på eftermiddagskvisten och höstlöven klamrar sig stadigt fast på den frusna asfalten. Julen har börjat göra sig lite smått påmind om att den skymtar runt hörnet.

- För mig betyder julen jättemycket. Det betyder främst tid att vara tillsammans och att göra saker ihop, säger Lina och påpekar att hon gärna koncentrerar sina traditioner till just julhelgen.

- Julbord är jätteviktigt, men jag är en sån person som väljer att inte gå på julbord i november till exempel. Jag vill inte att det ska bli för mycket av det, jag vill snarare spara på det.

Detsamma gäller för sånt som generellt kanske inte hamnar på just julbordet men som ändå hör julen till.

- Jag tjuvstartar absolut inte med lussebullar. När jag kom in i Pressbyrån nu i oktober och det luktade lussebullar...det tycker jag är för tidigt, säger Lina och brister ut i ett leende.

Julbordsfavoriter

Men när det djupa snötäcket (förhoppningsvis) till slut lagts sig på marken och det vankas slutet av december är julen i full gång hos familjen Gebäck. När det kommer till julmaten finns det särskilt en maträtt som faller i smaken så pass mycket att den separeras från julbordet. Den ska nämligen inte få konkurrera med allt det andra. Det handlar givetvis om den klassiska dopp i grytan.

- Den vill vi äta dagen innan, vi tycker om den så mycket att vi vill ha den som en egen rätt, säger Lina och beskriver tjusningen med den:

- Vi gör den på norrländskt vis med hårt tunnbröd, då håller den sin struktur lite bättre, den faller inte isär utan den blir lite seg och god. Sen lägger vi på en klick smör som smälter ut lite fint på det här varma. Och till det rödbetor, långkokt högrev och julmust. Det är så gott!

När det kommer till det som faktiskt dukas fram på själva julbordet är det fisken som är av särskild betydelse.

- Inlagd strömming är det absolut viktigaste på julbordet. Annars gillar jag sill, särskilt löksill och västerbottensill, tunnbröd och julmust.

Vilken rätt kan du lika gärna skippa att ha på julbordet?
- Alltså det blir nog julskinkan. Bland allt gott på julbordet så väljer jag inte att ta en skiva skinka på tallriken, däremot är det gott som vickning senare på kvällen. Då äter vi tunnbrödsmörgås med skinka och en god grovkornig senap, tillsammans med en kopp te.

Hur har ert julbord förändrats under åren?

- Det har helt klart blivit mer inslag av grönt och vegetariskt till exempel grönkålssallader med ädelost och äpplen, det har kommit med tiden. Det blir liksom för tungt annars med bara kött, fisk, sill, ägg och allt rökt och inlagt.

När julafton väl är kommen och risgrynsgröt kokas, grönkål slungas, kaffe hälls upp och sandkakor dukas fram är det inte alldeles främmande att det hela ackompanjeras av stämningsfull julmusik.

- Det spelas absolut mycket musik, och en skiva som liksom bara måste spelas varje jul är skämskuddemusik för vissa i familjen. Det är artisten Kenny G, en amerikansk saxofonist med långt hårsvall som spelar ljuv instrumental julmusik. Det kvittar om musiken är besvärande, den hör till, så är det bara, säger Lina och skrattar.

Julklappar i ny tappning

Julen kommer dock inte endast med fördelar, och julen, som många andra högtider, kritiseras ofta för sin konsumtionshets.

- Det är obehagligt att varje år höra rapporter som “I år slog julhandeln rekord”.

- Vi har tänkt mycket på det här med julklappar de senaste åren och att lägga ribban på en rimlig nivå. Det är inte så enkelt, men det bästa sättet är att prata med barnen om det. Om att det är ett slöseri, och att ett överflöd av prylar inte gör dem lyckligare.

- För jag tror att de blir lyckligare av att få mer tid med sina föräldrar och att få uppleva saker tillsammans. Förra julen fick våra barn färre julklappar men istället fick de en upplevelsekalender för 2019. Kalendern innehöll exempelvis att vi gick på teater tillsammans i januari, gjorde en skogsutflykt i februari och var på en trampolinpark i mars. Färre prylar alltså, men en massa kul att se fram emot det kommande året.

När det väl är dags för julklappsöppning är det rimstuga som gäller för Lina och hennes familj, men det är inte alla som står längst fram med pennan i högsta hugg.

- Det rimmas, helt klart. Men jag är inte rimmaren, jag kan försöka ibland men det blir så pinsamt. Det blir kort och stötigt, säger Lina och skrattar.